måndag 6 juni 2011

Jag är en retteporter

Hipp hipp hurra för Sverige idag! Röd dag innebär ledighet för många, och kanske lite scrapbooking när nationaldagsfirandet är avklarat? Oavsett om du tittar in 6 juni eller senare hoppas jag att du hittar lite tid för bloggläsning och pyssel. Allt för sällan använder jag vardagliga saker på mina sidor. En anledning att tveka kan ju vara att materialet inte är syrafritt. Men jag försöker skärpa mig och egentligen tycker jag att det är viktigare att ha en autentisk detalj i sitt album än att alla sidor är hundra procent arkivsäkra.
När jag tog det här kortet på min dotter förklarade hon att hon "var en retteporter" och att hon hade en penna och papper för att retteportrar skriver. Och så "skrev" hon i sitt lilla block. Just den sidan rev jag ut och använde på min sida. Jag skar till en egen tag i privat mönsterpapper, chalkade kanterna och satte en öljett där hålet brukar vara. I det knöt jag en rosett i grönt organzaband. Liknande material hittar du i shoppen. Metallblomman är ett gem (från en kontorsbutik i england) som håller fast det blå pappret i tagen (som sitter på distanskuddar). Jag har använt papper från My minds eyes Alphabet soup - "little man" som fotomatta. Ur den andra sidan av pappret har jag klippt ut fotohörn som ramar in sidan. Rubriken är stansad ur "star bright" från samma pappersserie. Bakgrunden är vit bazzil cardstock.

Halvpärlor hittar du här. Jag gillar verkligen den glansiga rosetten, och kan konstatera att jag använder band alldeles för sällan. Det är verkligen ett enkelt sätt att föra in lite struktur och dimension på sidan. På tagen har jag skrivit lite om hur fint hon "skriver" på raderna. Det är inte den historia jag ville fokusera på, men den hör till och kompletterar berättelsen om hur hon lekte "retteporter" och hur jag funderade på vad hon menade. Eftersom det inte är huvudberättelsen tyckte jag att det var helt okej att dölja den, viktigast är att den finns där.
Annars vill jag oftast att texten ska vara relativt central och lätt att läsa i mitt album.
Hur tänker du? Vill du ha synlig eller dold text? Mycket, lite eller kanske ingen alls?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar